Småstadsidyll?!

Tillbaka i Norrland...  Cityfest. Småstadsidyllens lycka. Krypa ur sina mentala fängelse och för fyra dagar är allt tillåtet. Inte minst att dricka sprit. Kommunen sponsrar ju. Missär. Grannar som bråkar. Barn som gråter. Vuxna som blir till barn. Mitt i allt får jag lust att delta. Försvinna in i deras ansvarslöshet. Kanske är det min erfarenhet som gör min tolkning. Eller är det något som main-stream vill ha. Några dagar av oreda. Är det jag som är annorlunda. Vem vet. Lättare att fördömma än att erkänna. Snurrigt är det.

Livet kräver ansträgning av mig. Just nu. Det går trögt. Autopiloten går på. Behöver andlighet i mitt liv. Människor som är mer närvarande än jag. Ringde Ulla. Kvinnan som jag skulle mött i höstas. Då när egot tog över och styrde mig ifrån mitt inre. Maten blev mitt gift. Ulla dansar. En kvinna med livserfarenhet och en stark energi. Vi ska snart träffas. Tystnaden har mest talat mellan oss tidigare. Nu är det dax att odla vänskap. Är glad att jag har livet som hjälper mig att tag i mig. Annars kanske jag blir en del av det där som jag fördömmer. Cityfesten. Typ.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback